Att arbeta ensam ökar risken för våld och olyckor. Kvälls- eller nattarbete, berusade kunder, hantering av pengar eller värdefull egendom samt arbete på öppna platser är faktorer som bevisligen ökar hot och risker. Även sjukdomar och olyckor är betydande riskfaktorer för arbetstagarens säkerhet.
Andra personer på arbetsplatsen, såsom kunder i butiken, ersätter inte andra arbetstagare utan arbetsgivaren bör ge ensamarbetstagaren möjlighet till nödvändig kontakt med arbetsgivaren, dennes representant eller andra arbetstagare. Vid ensamarbete bör man också se till att arbetstagaren har möjlighet att kalla på hjälp.
Det effektivaste sättet att begränsa ensamarbete är att minska den tid man arbetar ensam. Om ensamarbete ändå inte kan undvikas helt och hållet måste risken för våld minskas med hjälp av tekniska hjälpmedel och förebyggande åtgärder.
”I fråga om arbete som en arbetstagare utför ensam och som av den orsaken är förknippat med uppenbara olägenheter eller risker för hans eller hennes säkerhet eller hälsa skall arbetsgivaren se till att olägenheter eller risker undviks eller att de är så små som möjligt när arbetstagaren arbetar ensam.”
Arbetarskyddslagen, § 29
Lagstiftning om ensamarbete
”I fråga om arbete som en arbetstagare utför ensam och som av den orsaken är förknippat med uppenbara olägenheter eller risker för hans eller hennes säkerhet eller hälsa skall arbetsgivaren se till att olägenheter eller risker undviks eller att de är så små som möjligt när arbetstagaren arbetar ensam. Arbetsgivaren skall också med beaktande av arbetets art ordna möjlighet till nödvändig kontakt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, en företrädare som arbetsgivaren anvisat eller andra arbetstagare. Arbetsgivaren skall också säkerställa möjlighet att larma hjälp. ” (Arbetarskyddslagen, § 29.)
Lagstiftning om ensamarbete ingår bland annat i arbetarskyddslagen och i förordningarna om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare samt i förordningen om säkerheten vid sprängnings- och brytningsarbeten.
Lösningar för ensamarbete inom social- och hälsovårdssektorn
Det är viktigt att det finns handlingsmodeller för hur man hanterar hot och faror för vårdpersonal och personal inom hemvården. Rutinerna bör tränas och ses över regelbundet. Att vård- och hemvårdsarbete utförs i par är en självklar lösning för att öka säkerheten. Det är dock inte alltid möjligt att arbeta i par. Då kan hot- och farosituationer minskas genom tekniska och andra förebyggande åtgärder.
Nödknappar möjliggör snabb hjälp
En nödknapp som vårdaren har med sig utgör ett sätt att få snabb hjälp. Genom att trycka på nödknappen kopplas innehavaren omedelbart via röstförbindelse till vår larmcentral, där professionell jourpersonal ger råd och hjälp dygnet runt, alla dagar om året. Larmcentralsoperatören avgör hurdan hjälp den som ringer behöver och hur brådskande det är utifrån den information om händelsen som kunden har lämnat samt eventuell bakgrundsinformation. Vid behov skickas en väktare eller annan på förhand överenskommen assistans till platsen. Handlingsmodeller och vilken assistans som önskas bestäms alltid då nödknapparna tas i bruk. GPS-positioneringsfunktionen i nödknapparna gör det möjligt att lokalisera innehavaren så att assistans kan anlända till platsen.
Arbetsgivaren skall också säkerställa möjlighet att larma hjälp.
Arbetarskyddslagen 29 §
Hur kan vi hjälpa dig?
Toni Träskelin
Försäljningsdirektör
044 036 3604
toni.traskelin@sydbevakning.fi
Esa-Pekka Niemi
Försäljningschef
050 577 1864
esa-pekka.niemi@sydbevakning.fi